1600-talsmat - Stormaktstid - stormagstid

  • Allmänt

Stormaktstid – stormagstid!

På Banketten i Nürnberg 1649, vid firandet av Westfaliska freden, serverades 500 rätter.


Den 25 september 1649 var Nürnbergs rådhus platsen för denna omfattande bankett
som inleddes mitt på dagen och höll på till tolv på natten.

Under 1600-talet var det modernt att vara fet. Det var ett tecken på rikedom.
”Att kittla sig med en liten fjäder i halsen" gjorde att man sedan kunde börja måltiden från början igen!

Gustav II Adolfs middag 8 februari 1623

Gustav II Adolf förtärde följande till middag den 8 februari 1623.
I tur och ordning serverades den unge kungen följande rätter:
stekt kalkon,
stekt gås,
stekt kramsfågel,
stekt oxtunga,
stekta järpar,
kalvstek,
oxstek,
lammstek med oliver,
mandelsoppa,
örsbärssoppa,
oxköttsbuljong,
oxkött med ris,
kokt lamm med muskotblomma,
höns med havregryn,
höns md buljong,
hjorttunga,
harstek,
äggkaka,
vinkokta foreller,
salt kokt gädda,
syrad braxen,
salt gärs,
gädda med fläsk,
abborrar i smör,
stekt fisk,
ostron,
järppastejer,
körsbärssylt,
smörkakor

Kvällsvard

Men, det var bara middagen, det. Några timmar senare var det dags för kvällsvard, där Gustav II Adolf åt av följande rätter:
stekt kramsfågel,
stekt kalkon,
hare,
stekta järpar,
hjortstek,
stekta nejonögon (från Lüneburg),
stekt lax,
rådjurssadel,
fårstek,
oxstek,
lammstek med capris (från Genua),
kokt kalv,
stekt hare,
sprängd gås,
järpar med citron,
surstek,
oxstek med ris,
lammstek med muskot,
höns med rosmarin,
körbärssoppa,
smörstekt gös,
salt gädda
abborrar med fläsk,
vinkokta foreller,
gädda i smör,
ostron,
kräftor,
orrpastejer,
hönspastejer,
mandelbröd
körsbärssylt,
sockertårta

Lekte ridderspel

Härefter ”lekte Hans Kgl. Maj:t ridderspel”.

Vanliga svenskar åt naturligtvis inte så överdådigt. Även inom aristokratin var man återhållsam i vardagslag.
 

 

 

Taggar: