Visby Historien om ett hus - Ett huus af trä påå ÖsterKlint och hestgatun med gardsrum och kålgårdh

  • Allmänt

Av Maud Ekblad, Historiehuset i Stockholm.

”Jag vandrar fram på kullerstenar nötta beundrar Klintens låga kåkars rad
som så förtroligt mot varann sig stötta där bakom rosenrankornas fasad.
Som ofta förr i ljusa sommarnätter ses helgedomens torn mot höjden stå
lik stadens väktare – tre silhuetter de resa sig mot himmel dunkelblå.
Men Östertull med stallens låga rader är blott ett minne från en tid som gått
nu höga hus och skimrande fasader där fordom gamla handelsbodar stått.”

Möllerström Alva, De Gutars bygd

Vi tillbringar en vecka i Läromedelsförfattarnas Förbunds hus.
Här är historien om ett hus och en undran om vilka som har bott där?

Tänk om huset kunde tala…

Knägränd 3
Från början var det ett litet hus med låg status från 1700-talet som låg på klinten där en sjökapten och hans hustru bodde. På den tiden bodde fattigfolket uppe på klinten tillsammans med sina djur.
De rika bodde i köpmanhusen på Strandgatan i nedre delen av staden.

Byggnadsbeskrivning
Huset är en skiftesverksbyggnad i en våning på stensockel, belägen intill klintkanten.
Dess södra och västra fasad är reveterade med gul, spritad kalkputs. Bularna är inklädda med stående panel, vilken är målad med oljefärg i engelskt rött. Övriga synliga delar av stommen är tjärade.
Ytterdörren mot gården är rekonstruerad enligt äldre utseende. Den har dubbla dörrblad med speglar och vardera en oval glasruta i översta spegeln.
Framför dörren finns en äldre kalkstenstrappa med tre steg.
Fönstren är kvadratiska med fyra rutor och profilerade överstycken. Snickerierna är grönmålade och tre av fönstren har svartmålade beslag från 1700-talet. Det norra fönstret på den västra fasaden är dock det enda som är kvar med äldre fönsterbågar.
De utstickande takstols- och riändarna är profilerade. Det branta taket täcktes någon gång under 1970-talet med tegel efter det att man ersatt det gamla papptäckta faltaket med ny bördning.
Vid samma tillfälle inreddes vinden och i samband med det togs två plåtklädda takkupor upp.

Bulhus= ett skiftesverkshus, ofta målade med trätjära


Utsikt från huset
 

Kvarteret Krämaren
Kvarteret är beläget i den östra delen av Visby innerstad. Klippväggen som bildar Klinten löper tvärs genom det och bildar två nivåer med stor höjdskillnad.
Men söder om kvarteret är nivåskillnaderna mindre, vilket har medfört att färdvägen från öster till den äldsta staden bildades just här, dvs Kanngjutaregränd och Södra Kyrkogatan i början av 1100-talet.
Stadens expansion till en betydelsefull handelsstad vid början av 1200-talet omfattade troligtvis inte kvarteret.
På grund av topografin och närheten till försvarsmuren bebyggdes det troligen inte förrän sent under 1200-talet och då med en enklare trähusbebyggelse.
Men det arkeologiska materialet visar på ett medeltida stenhus mot Wallérs plats och medeltida stenhus mot Knägränd.

Hästgatan som avgränsar kvarteret från NO till NV bildades i början av 1200-talet och blev huvudstråket från Österport till hamnen.
När staden förlorade sin position som Hansastad och stagnerade under senmedeltiden var det främst kvarteren i stadskärnans utkanter som avfolkades.
De första uppgifterna om bebyggelsen i kvarteret från slutet av 1600-talet visar på att det endast var glest bebyggt med trähus. Men under 1700-talet ökade exploateringen sakta, främst av den fattiga delen av stadens befolkning, för att ytterligare tillta under 1800-talet.

Ner till Hästgatan

De stora stenhusen som uppfördes längs med kvarterets västra sida, vid sekelskiftet, är en följd av det kommersiellt gynnsamma läget där Adelsgatan möter Hästgatan.
Väster om kvarteret ligger Wallérs plats som har fått sitt namn efter den berömda konfektionsaffären ”C H Wallér” som fanns i byggnaden på fastigheten Köpmannen 2 under 1800-talets andra hälft.

Knägränd benämndes i början av 1700-talet som Morten Båtsmans gränd. Efter ägaren till bulhuset i hörnet av Knä-/Kryddgränd.
Kryddgränd benämndes för övrigt på 1700-talet för Tunnbindarens gränd.

Kvarteret Krämaren
Kvarteret Krämaren är delat i fem fastigheter. Krämaren 4 utgör den minsta fastigheten. Den bildades vid en avstyckning i början av 1700-talet. Boningshuset är placerat längst ut på klintkanten åt väster.
Nästan vägg i vägg ligger grannfastigheten i söder en flygelbyggnad i sten från 1700-talet.


Huset på klintkanten
 

Vid den norra fastighetsgränsen ligger uthusbyggnaden som uppfördes 1953 i sillikattegel. Den kilformade gården begränsas i söder av grannfastighetens uthusbyggnad klädd med faluröd panel och i norr av ett modernt brunbetsat plank. Till gården finns en äldre grönmålad träport.
Några rester efter medeltida bebyggelse har inte registrerats på tomten.

Första kartbilden över Visby
Enligt den första kartbilden över Visby, upprättad med regelrätt lantmäteriteknisk uppmätning av Johan Meijer år 1646, var kvarteret endast bebyggt med trähus.

Mattias Schilders karta
Mattias Schilders karta från år 1697, kompletterar Meijers karta genom att även markera tomtgränser. Krämaren 4 ingick då i tomten med kartbeteckningen nr 92. Enligt kartbeteckningen ägdes tomten nr 92 av ”Jöns Salmonson” och bestod av ”Ett huus af trä påå ÖsterKlint och hestgatun med gardsrum och kålgårdh”.
Det är inte känt var på tomten detta trähus var placerat. Möjligen kan det motsvara den aktuella byggnaden.

En bouppteckning 1766
Enligt en brandförsäkringslängd som upprättades över Visby år 1762, ägdes fastigheten då av saltpeterskjudaren Hindrich Clason. Den bouppteckning som gjordes vid hans bortgång år 1766 beskriver fastigheten enligt följande:

”Huus och gård belägit på söder klint och det fjerde quarter, söderför skomakaremästare Leustadius och nordanför aflidne skiepparen Westergarns änkas hus och gårdar,
bestående af en träbyggnadt, med en stugu, hvaruti är en murstens kakelugn med en gryta åfwan uppå, 1 fack fönster, och 1st hörnskåp,
där jämte en liten kammare med en spis och 1 fack fönster, som säges hennes måg skall hafva upbygt för sina egna penningar, men kan icke skilljas ut,
för kammaren består nu af 3ne wäggar och jorden kommer änkan till, men som dottern är allena afwinge så är dett sålunda lika mycket,
uti förstugan ett litet kiök med en spis och bakugn, därstädes upgång till loftet och under kiöket en liten källare,
taken allasammans med bräder betäckta, uti gården ett litet stall med spilta och dörrjärn, ett hörum, och loft där öfver med bräder betäckt, litet gårdsrum,
men är fri och egen grund som är befinnes wärderas till för……..150 Rdr.”

Bouppteckningen berättar att Hindrichs änka Gertrud Hansesdotter ärvde t o m det fönster i kammaren som hennes svärson Nils Gardelin hade byggt och bekostat.
Då Gertrud avled år 1768 ärvde svärsonen skeppstimmermannen Nils Gardelin fastigheten. Uppgifter om när Nils Gardelin dog saknas men enligt 1785 års husklassifikation ägs fastigheten då av hans arvingar.

En bouppteckning 1864
Enligt 1864 års brandförsäkringsbrev bestod fastigheten av följande byggnader: ”Boningshus af plankor, dels reveterat med kalkbruk och dels klädda med bräder, egna väggar å 4 sidor; gaflar af bräder den norra reveterad med kalk; skiljeväggar af bräder; är 24 fot lång, 20 fot bredt samt 23 fot i medelhöjd från marken till kroppåsen; Innehåller en våning under bjelklag med vind. Inrett boningsrum med eldstäder och dessutom 1 kök, 2 skafferier, 1 garderob samt Mellantak och golf af bräder; Under byggnaden är källare brygghus med bakugn, en inmurad gryta af jern å 25 kannor samt stenfot 2 fot i medelhöjd.”

Mellan åren 1887 och 1970 ägdes fastigheten av olika medlemmar i släkten Widström och byggnaden fungerade då i många år som sommarhus.

År 1953 ansökte Helga Widström om lov i byggnadsnämden att riva det befintliga uthuset samt att uppföra ett nytt på samma plats.
Ägarinnan av grannfastigheten i norr, Hildur Johansson beskriver i ett brev till stadsarkiteten samma år att:

”Krämaren nr 4 i Visby, är enligt mitt förmenande bebyggd med så dåliga byggnader, att rätteligen samtliga byggnader borde bortrivas och tomten disponeras på annat sätt. Sedan många år tillbaka har det befintliga uthuset varit ett tillhåll för råttor vilket återigen medfört att dessa djur spritt sig till angränsande fastigheter”…..”Krämaren 4 är bebyggd med ett bostadshus som är mycket gammalt utan att för den skull vara så gammal, att det bör bevaras som minnesmärke. Huset är i dåligt skick och rasar rappningen från detsamma i stora kakor ned på gården på Krämaren 3. Bostadshuset ligger uppe på en bergkant, vilket skjuter ut över den smala gården Krämaren 3 och har bergkanten måst stödjas underifrån med betongpelare, vilka uppförts av mig”…..”Bostadshuset torde vara i sådant skick att det kan ifrågasättas om det är lämpligt såsom bostadshus”…..”Det synes mig…..”

1970 köptes fastigheten av Ingrid Wallier och nu är det SLFF, Sveriges Läromedelsförfattares förbund som äger det.

Ägarförteckning
Här kommer en lista på tidigare ägare:

---- - ---- Jöns Salmonson Tomt nr 92 på 1697 års karta

---- - 1766 Hindrich Clason, saltpeterskjudare

1766 - 1768 Gertrud Hansesdotter, änka efter Hindrich

1768 - ---- Nils Gardelin, skeppstimmerman, gift med Greta Hindrichdotter

---- - 1812 Olof Westerström, skeppare, gift med Nils Gardelins dotter (1810)

1812 - 1818 Christina Westerström, änka f. Gardelin

1818 - ---- Timotheus Segerdahl, handlande

---- - ---- Juliana Wallander, prästänka (1830)

---- - ---- L.P. Österberg, skeppare (1845)

1875 - 1887 Änkan efter L.P. Österberg

1887 - 1905 Sjökaptenen Gustaf Fredrik Widström och Selma Widström

1905 - 1933 Änkan Selma och Albert Widström

1933 - 1934 Kamreren Albert Elias Widström

1934 - 1970 Selma Olga Cecilia Widström och Karl Fredrik Albert Widström

Knägränd 3 BM Byggnadsminne
Texter hämtade ur Länsstyrelsens material.

Över ytterdörren finns en del av en gammal brandstege, på vilken det står inristat: ”Klinte Rotens 3 quarter No: 43”
Här ser man även en del av de profilerade riändarna.

Källare under hela byggnaden
I den västra delen ligger berget i dagen. Två ljusgluggar finns, en i den västra och en i den östra väggen.

Mot den norra väggen finns en bakugn bevarad. Förutom den tegelvälvda ugnsöppningen rakt fram finns en välvd nisch som möjligen kan ha fungerat som en s k ”biking kula”, där man rökte fisk. 

 

Även brygghusets gamla kopparkittel finns bevard i källaren.

Till höger om bakugnen finns en gammal högbrunn, vilken härstammar från den tiden då källaren användes som tvättstuga.

Rosen i trädgården första dagen...

...och sista dagen

 

Stickning och...

   

...jobb - som sig bör...

 

Taggar: