Om Stig Dagerman och pjäsen "Skuggan av Mart"

Nu har jag läst boken ”Skuggorna vi bär” av Lo Dagerman och Nancy Pick.
Den handlar om när Stig Dagerman möter Etta Federn i Paris 1947.
Den handlar också om pjäsen ”Skuggan av Mart” som Stig Dagerman skrev och som hade premiär på Dramaten i Stockholm 1948.

Etta Federn kallade hon sig, men hon hette Marietta Federn.
Nancy Pick som skriver den här boken tillsammans med Lo Dagerman är släkting till Etta.
Hon är ingen särskilt nära släkting – hon är hennes kusin i tredje led.

Lo är däremot nära Stig – hon är Stig Dagermans dotter.

Kontakt upprättas mellan Lo och Nancy. Det gemensamma är pjäsen ”Skuggan av Mart” som de båda läst. Och nu har jag också läst den.

Det är en pjäs som verkligen berör en.
Och när man sedan får veta att Stig Dagerman träffat Marietta Federn och att hon eventuellt är förebilden till kvinnan i pjäsen ”Fru Angelica” och hennes beteende gentemot sonen ”Gabriel”.

Du måste läsa pjäsen.
Jag tycker att du ska läsa Stig Dagermans pjäs först och sedan Lo Dagermans och Nancy Picks tillbakablickar i den verkliga historien. De är som detektiver.
 

Pjäsen har satts upp i Sverige 1948 på Dramaten med Tora Teje och Per Oscarsson i rollerna som Fru Angelica och hennes son Gabriel.

Den har satts upp i TV 1983 med Margareta Krook i huvudrollen.

Den sattes upp 1994 i Gävle.

1991 spelades den i Grekland och 2012 på Cypern.

I Frankrike spelades den 2004 på Théâtre de l´Aquarium, Paris.

Och i år har den just nu spelats i New York.

Några röster från regissörerna:

”Man ska vara ”stark” och ”modig” för att bli omtyckt och ses som lyckad i samhället.”

”Vårt förakt för svaghet och faktum att mobbingsbeteenden är grundade på likartade värderingar som många av oss omedvetet bär på.”

"Skådespelaren kämpade till exempel i verkligheten med en känsla av att inte vara attraktiv.”

”Pjäsens teman är aktuella.”

Ja, blir du inte intresserad av att läsa dessa båda böcker nu, då vet jag inte. Jag ska i alla fall läsa om dem.

”Eftersom jag står vid havet kan jag lära av havet. Ingen har rätt att begära av havet att det ska bära alla båtar eller av vinden att den ständigt ska fylla alla segel. Lika litet har någon rätt att begära av mig, att mitt liv ska bli en fångenskap under funktioner. Inte plikten framförallt utan livet!”

Ur ”Vårt behov av tröst är omättligt...” Essä av Stig Dagerman (1952)