Föredrag Kvalitetsmässan i Göteborg Skola / utbildning 2015-11-03:

KAN SVENSK SKOLA BLI LIKA AUTENTISK OCH KONKRET SOM DEN ENGELSKA? INFÖRANDE AV KUNSKAPSSTUDIO OCH LÄRSTATIONER.

Orsaken till att jag är här på Kvalitetsmässan är att jag skickade in mitt projektbidrag till Götapriset. Det handlar om konkret och autentisk undervisning och jag satsar på någonting som jag kallar KUNSKAPSSTUDIO och LÄRSTATIONER.

Jag heter Maud Ekblad, är Förstelärare och har ett eget företag, Historiehuset i Stockholm. Det är ett utbildnings- och informationsföretag där jag till största delen håller föredrag och kurser för såväl allmänhet som lärare. Jag har arbetat som lärare i 38 år och det viktigaste jag har kommit fram till är konkret och ämnesövergripande undervisning. En annan sak som jag tycker är viktig är muséerna som en resurs i undervisningen. Och nu har jag fått möjligheten att berätta lite om det och att sprida mina idéer och nya undervisningsmetoder.

Jag har hållit flera seminarier på Skolforum, om autentisk och konkret undervisning; om hur man söker stipendier och hur man får dem; och om Carl von Linné som pedagog. Jag har också haft egna montrar både på Skolforum och på Bok & Biblioteksmässan. Jag kommer att berätta lite mer om mina stipendier, för de ligger till grund för mitt syn på arbetet i skolan. Jag har också hållit kurser om Lokalhistoria i skolan och Hur man blir historisk detektiv.

Allt det här handlar om objekt och objektivitet – hur man förhåller sig till föremål och fakta i undervisningen. Min målsättning är att komma ut till skolor för att lära ut ett komplement till undervisningen, t ex hur man kan bygga upp konkreta tidslinjer på skolorna. Hur uppfatttar eleverna historien (ur ett barnperspektiv) när de kanske inte har uppnått ”rätt” ålder för att ha en egen tidsuppfattning?

Ny tjänst - Temaresurslärare

Jag är först i Sverige med att ha haft en tjänst som Temaresurslärare. Den hade jag i två år i Järfälla på en låg- och mellanstadieskola. Den innebar att jag arbetade som lärare enbart med teman och också samtidigt som handledare för både elever och lärare. Temaresursen var en beställd resurs. Det var lärarna som beställde resursen. Jag kom med förslag. På ett år kunde det ligga 20 olika teman, några som hela skolan arbetade med, en del bara någon enstaka klass. Eleverna lärde sig och fick på så sätt sina kunskaper presenterade i ett sammanhang.

Jag vill sprida Temaresursen som en pedagogisk yrkesroll.

Stipendieresorna gick för min del till England och Skottland, Rumänien och Turkiet. I England deltog jag vid två tillfällen i en kurs i Levande historia. Learning from the Past; Learning from Sites and Objects. Två ställen som gjort intryck på mig är Osborne House på Isle of Wight, drottning Victorias sommarslott. Där lärde jag mig mycket hur man arbetar med föremål i undervisningen. Och Clarke Hall i Wakefield, Yorkshire där en mycket skicklig pedagog arbetade, Tony Stevens.

Jag ska berätta varför han var en så skicklig pedagog: När vi lärare kom dit var det kväll och mörkt ute och Tony gick först med en lykta i handen. Han bankade på dörren till 1600-talshuset som hade stått intakt sedan dess. Benjamin Clarke och hans fru hade bott där. Det var viktigt att lärarna gjorde ett eget besök innan eleverna kom dit och vi fick sätta på oss en hätta på huvudet eller en mantel, allt för att skapa den historiska känslan. Jag vet att många inte gillar att ”klä ut sig”, men det här gick bra. När vi kommer ini salen går vi fram till ett stort skåp och där finns också en klocka. Här står tiden stilla. Tony vrider upp klockan. Nu börjar så tiden gå igen… Tony Stevens berättar för lärarna hur han gör när det kommer stökiga elever. För några sådana kommer alltid och lärarna är oroliga för hur det ska gå på en sådan ömtålig plats. -Jag tar den som ser mest stökig ut och säger till honom: Ställ dig där som vakt vid dörren. Och du släpper inte in någon som inte kan lösenordet! Tony fortsätter att berätta att den ”stökiga” eleven tar sin uppgift på största allvar och han står stilla där hela tiden. Läraren har aldrig sett honom så.

Finns det möjlighet att arbeta mer konkret & autentiskt i svensk skola? Och kan man lära av den engelska skolan om detta?

På Clarke Hall blev jag också bjuden på en helt fantastisk historisk måltid. Vi åt på trätallrikar och drack ur bägare… Det här ledde till att jag själv började arbeta med ”Bord duka dig!” som en konkret och autentisk arbetsmetod och som föredrag.

Jag dukar upp vikingabord, medeltidsbord, bord från stormaktstiden, 1700-tal, 1800-tal till nutid. Här kan man se på samhällsutvecklingen genom århundradena genom att se på måltidernas historia. Hur sitter man? (Ser ut över salen Kristina påven var sitt bord) Vilka sitter vid borden? (Män / Kvinnor i olika rum) När har man kalas? Vilka har råd att äta? Kyrkans roll? Influenser? Hur påverkas språket? (Franska) Vad äter man? (Kohjärna, koögon) Vilka yrken förknippas? (Kock, sockerbagare) Vilka föremål förknippas?

Jag tror att skolan måste stå för en annan förändring, SOM DET INTE PRATAS SÅ MYCKET OM = den INNEHÅLLSMÄSSIGA. Vi måste satsa mer på KUNSKAPER, i synnerhet praktiska kunskaper. Det är särskilt viktigt nu när vi är inne i vår digitaliserade tid.

Det är nu en KUNSKAPSSTUDIO kommer in. En Kunskapsstudio är en plats i skolan där man har samlat kunskaperna i form av konkreta föremål och konkret material. Det ska ses som ett komplement till ordinarie undervisning. LÄRSTATIONER är samma sak fast på flera olika ställen i skolan, i mindre form, och har en mer detaljerad kunskap. Jag hoppas att fler blir intresserade av denna arbetsmetod och att man kan höra av sig till mig, så kan jag komma ut till de kommuner eller de enskilda skolor som skulle vilja ha hjälp med och få handledning i det här arbetssättet. Arbetssättet är som sagt, ett komplement till ordinarie undervisning och handlar om att med föremål och ett konkret & autentiskt sätt göra undervisningen mer förståelig för eleverna.

Jag kommer att ta några exempel, från min egen undervisning, längre fram i presentationen, men först skulle jag vilja visa på vad fördelarna är. Jag kommer också att berätta mer om den engelska modellen.

Jag har i min undervisning 5 saker som jag tycker är särskilt viktiga:

• autentisk och konkret undervisning

• tema- och projektarbeten

• ämnesövergripande undervisningen

• muséerna som en resurs i undervisningen

• samarbetsformer mellan lärare

När man pratar om AUTENTICITET då menar jag att vi t ex har otroliga källor som arkiv, brev, dokument, fotografier, personer att tillgå.

Att arbeta konkret med tex föremål är av vikt därför att

• alla barn har inte nått samma abstraktionsniv

• abstraktionsnivån är ibland hög i våra läroböcker – ibland allt för hög

• för nyanlända elever är detta särskilt viktigt

• LÄR SIG BÄTTRE

• UNDERLÄTTAR FÖRSTÅELSEN

• ROLIGARE

Nackdelar? Jag har fått höra att det tar sådan tid - - - - - - - - men om man å andra sidan lär sig mer...

CITAT: (Om abstraktionstrappan) ”Ju högre vi klättrar på abstraktionens stege, desto fler människor ”faller ned” från varje pinne, därför att de tycker att nästa steg är för obegripligt, för mödosamt eller inte tillräckligt givande”.
Hämtat ur Howard Gardners bok De sju intelligenserna. Ett annat citat ur H. Gardner: ”Bästa sättet att förstå hur ett föremål fungerar får dem som har känsla för hur varje del arbetar och kan föreställa sig hur de samverkar och blir till en enhetlig mekanism.”
Men även om en elev har en hög abstraktionsnivå är det nödvändigt att ibland få se föremål, få se det konkreta på nära håll. Att få hålla i, att smaka, att lukta, känna, lyssna på osv.

En undersökning som har tagits fram på muséer i England visar att genomsnittsbesökaren tittar ungefär 10 sek till 2 min på ett föremål. Då kan man tänka sig ha olika föremål på den egna skolan, så att eleverna kan titta och undersöka dem på nära håll och sätta in dem i sitt sammanhang. Helt enkelt TA MER TID PÅ SIG.

Vidare Konkreta föremål är bra för att exempelvis

• skaffa en förförståelse t ex inför ett nytt arbetsområde

• reda ut missförstånd (man tror någonting som står i en lärobok, men man har inte riktigt förstått) Exempel: Det mått man använde när man byggde Vasaskeppet på stormaktstiden var en fot. Elva tum på en fot. 1 fot=29,3 cm
Här visar jag en MÄTSTAV, som ett konkret föremål, där eleverna själva kan markera ut hur många tum det går på en fot.

• Arbeta med konkreta tidslinjer – där man kan flytta saker från olika tidsperioder fram och tillbaka på linjen. VILKET KOM FÖRST? Jag ska ta ett elevexempel. Jag hade en sommarkurs för högstadie- och gymnasieelever där en flicka, som gick i årsk 9, under kursen hade bakat vikingabröd och sytt en medeltidsklänning. Innan hon hade gjort det (hon hade höga betyg i skolan) ställde hon frågan till mig: VILKET KOM FÖRST? MEDELTIDEN ELLER VIKINGATIDEN? Det exemplet visar på att hon behövde en förståelse på konkret nivå.

ON-LOAN system

Jag ska gå tillbaka till mina stipendieresor till England. I Yorkshire där jag var, hade man ett ON-LOAN- system som skolorna fick använda sig av. Det fanns 2000 föremål för utlåning. Helt fantastiskt. Men, England har ju alltid arbetat mycket med historia, och deras English Heritage arbetar mycket med skolorna. De här föremålen kunde t ex vara modeller, byggsatser över en MEDELTIDA VALVBÅGE som skolan lånade och som eleverna fick bygga upp – allt för förståelsen av det tekniska, hur en valvbåge byggs. Det här förstärkte mitt intresse för hur viktigt det är med muséerna som en resurs i undervisningen. Vi har mycket att lära av de engelska museipedagogerna och lärarna. Om vi vill visa våra elever här hur en valvbåge ser ut och hur man bygger den – ja, då kan vi åka till Medeltidsmuséet i Stockholm, men det är inte alla som kan ta sig dit. Medeltidsmuséet och Vasamuséeet har lådor med föremål som man kan låna.

Då kommer vi till min idé om KUNSKAPSSTUDIO och LÄRSTATIONER på en skola. KUNSKAPSSTUDION är både ÄMNESINRIKTAD och ÄMNESÖVERGRIPANDE. Kunskapsstudion är ett komplement till undervisningen. Där finns FÖREMÅL, men också ett material som kombinerar ihop ämnen med varandra.
T ex Ma-sv Ma-bild Ma-eng Ma-teknik Ma-religion Ma-idrott Jag kan inte räkna upp alla kombinationer här, men det blir minst 136 kombinationer och vill man att alla ämnen ska få börja en kombination så blir det minst 272 kombinationer. Det här materialet ska finnas i en kunskapsstudio. FÖREMÅL + MATERIAL Det är NÄRHETEN till FÖREMÅLEN som är viktig (Tänk på det engelska On-loan-systemet).
Nu kommer också de olika samarbetsformerna mellan lärarna in. Oftast tar man i så stort när man ska göra TEMAN på en skola. ALLA ska samarbeta, i alla ämnen. Ibland kanske det räcker med att två lärare samarbetar just över sina egna ämnen.

En LÄRSTATION är en MILJÖ. Den är mindre än en kunskapsstudio och kan vara på olika ställen i skolan. Förslag: Cajsa Wargs kök Mat på Vasaskeppet Heliga Birgittas skrivbord (skrivpulpet) Hemma hos Astrid Lindgren Skrivkonstens historia Hos Alfred Nobel Hos August Strindberg Hos Semla Lagerlöf Hos Carl von Linné Leksaker genom tiderna Sminket i historien.

Jag kan komma ut till skolor / alt. kommuner/ som vill satsa på det här. Jag kan hjälpa till att forma Kunskapsstudion, alt. Lärstationer. Jag kan hjälpa till att ta fram föremål eller om skolan vill skaffa sina egna, hjälpa till med att organisera det hela. Jag kan komma med tips på material. Jag kan hjälpa lärare att arbeta mer praktiskt. Jag kan hålla kurser i hur man arbetar konkret och autentiskt. Hur man arbetar tematiskt- och ämnesövergripande? Hur man arbetar som Temaresurs-lärare?

HÄR KOMMER NÅGRA EXEMPEL FRÅN MIN EGEN UNDERVISNING:

• När man tar med eleverna till ett museum är både FÖRBEREDELSE och EFTERARBETE viktigt. När vi skulle till Nationalmuseum förberedde jag eleverna att de skulle titta efter en staty av Sergel. Jag berättade att den stod i samma rum som målningen över Gustav III:s kröning. Jag sa: Att ni måste titta nära – särskilt där bak – eftersom det finns en svans där. En flicka (årsk 6) sa: Är du säker på att det är där bak, da´?

• Mina DUKADE BORD är ett åskådningsmaterial från vikingatid till nutid. De dukade borden står för både förändring och kontinuitet. Föremålen på borden speglar också utvecklingen i samhället. Går att applicera på mycket annat. Exempel på förändring: Napoleon III hade 1855 en stor bankett där alla gästerna som satt vid långbordet åt på silvertallrikar. Själva åt Napoleon III och hans gemål på ALUMINIUM tallrikar = Högsta mode! Exempel på kontinuitet: Sedan vikingatiden har ärter varit en maträtt som alla samhällsskikt ätit. När vi läser Medeltiden brukar jag fråga Vad åt Gustav Vasa till frukost?

• HUR MAN ÅT PÅ VASASKEPPET Jag dukar upp i klassrummet hur man åt på ett regalskepp. Kaptenen åt i sin hytt och besättningen åt på däck. Kaptenen åt på tenntallrikar och drack ur fina glas, Besättningen åt i backlag på trätallrikar. Jag dukar fram skeppsskorpor (vanliga skorpor från affären), men vi låtsas att de är så hårda, så vi måste ta till en hammare för att slå skorporna i bitar. Smöret ombord var kaptenens privilegium, så vi drar lott, en elev får bli kapten och ha smör på sina skorpor.

• LINNÉSÄCK Jag har tagit med och visar min Linnésäck som jag har tillverkat och som är lik den Carl Linneaus hade när han gick till skolan i Växjö. Förstoringsglas, snöre, mätstav, spik och fröpåse finns i den. Förutom Mat- och måltidernas historia har jag jobbat mycket med • hur man blir historisk detektiv – som är ett undersökande arbetssätt. Jag arbetar med SPÅR LEDTRÅDAR

• nya metoder, ny pedagogik

• att arbeta konkret för att skapa förståelse och se sammanhang

• få delaktiga och engagerade elever Ex. KONSTAKADEMIEN Här kan jag berätta om flickorna i årsk 6 som valt ett eget arbete om konstnären Roslin. De hade tagit reda på att Roslins självporträtt skulle finnas här i Göteborg, men det var ju för långt bort, så jag trodde att de kunde höra sig för på Konstakademien i Stockholm istället. Sagt och gjort, de fick gå och ringa i telefonen utanför lärarrummet och när de kom tillbaka. sa de: Ja, vi får komma dit. Vi har bokat konferensrummet! Jag fick kalla fötter och undrade hur dyrt det skulle bli, ringde upp Konstakademien och allt var OK. Det kostade ingenting och vi fick den mest fantastiska visning. Eftersom vi är i Göteborg har jag tagit reda på vilka föremål som fanns på OSTINDIENFARAREN GÖTHEBORG. Hittade föremål: 8940 kg porslinsskärvor 398 intakta porslinsdelar Porslinsfigurer Tallrikar Koppar och fat Monogramstämplar Tyg Skor Glasflaskor Nålar Kritpipor Stora mängder te Peppar Ett slags ingefära Rester av ris Olivkärnor Pärlemor Rotting Silkestyg Kackelacksägg Olika slags insekter Kanonkulor Delar av kistor.