Föredrag på Lärarkväll på Nationalmuseum

  • På museet

Föredrag på Lärarkväll på Nationalmuseum

Maud Ekblad

 

Först vill jag säga att jag är väldigt glad över att ha blivit tillfrågad att prata här på Nationalmuseum, en Lärarkväll vid två tillfällen.

Jag heter Maud Ekblad och är lärare själv, på Sandviksskolan i Viksjö, i Järfälla. Jag är TEMARESURS och jag ska berätta vad det är och hur vi använder Nationalmuseum som en resurs i undervisningen.

Jag ska berätta om en metodik, där jag använder muséerna överhuvudtaget, som en resurs.
Jag ska inte prata så länge, så därför vill jag redan nu passa på att säga att efteråt kan ni ta en titt på det bord, som jag har dukat upp, och även ta mer information om ni är intresserade.

TEMARESURS som vi startade förra läsåret, på Sandviksskolan, som är en låg- och mellanstadieskola, innebär en resurslärartjänst, där elever och lärare får sin resurs i form av TEMA.
Ett sådant tema har varit NATIONALMUSEUM.

Andra teman har varit S:T GÖRAN & DRAKEN (i åk 4), MEDELTIDSMUSÉET (årsk 5,6), SKANSEN, SANDVIKS GÅRD, CARL VON LINNÉ, ”BORD DUKA DIG!”, RUMÄNIEN, BESÖK PÅ KONSTAKADEMIEN, GAMMALDAGS SKOLDAG m fl.
Som resurslärare har jag kunnat jobba med olika storlek på grupper: från enskilda elever, grupper om 4-5 elever till halv- eller helklass.
TEMARESURS har alltid varit beställd resurs. Det är lärarna som har beställt den.

När vi arbetade med NATIONALMUSEUM förra året, vilket vi gjorde i två 6:or, gjorde vi besök på muséet 4 dagar i rad, med en halv klass åt gången.

Vårt TEMA med NATIONALMUSEUM gick ut på att se de gamla historiska målningarna, som förekommer i elevernas egna läroböcker i historia: Erik XIV med Karin Månsdotter, Karl XII:s likfärd, Gustav III:s kröning, Damen med slöjan m fl.
När vi var här förra gången pågick utställningen ”STILLEBEN”, så den fick vi så att säga på köpet!
Den inspirerade också till många bildlektioner!

I år kommer vi att fortsätta med TEMARESURS och då kommer vi att åka hit med 3 st 6:or och 2 st 5:or, men också 2 st 3:or. Då måste vi anpassa oss och ha ett annat program för de yngre.

BILD: Erik XIV, Karin Månsdotter och Jöran Persson


Wikipedia

När vi tittar på de här tavlorna, går vi runt i muséet med eleverna i grupper, på egen hand. Här kan barnen sätta sig bekvämt på fällstolar, för det tar ju en liten stund framför varje tavla. Den här tavlan är målad 1871 av George von Rosen.
Det är viktigt att eleverna får veta att tavlan är en 1800-talsmålning som skildrar någonting från 1560-talet.
Hur mycket ändras vår syn på tavlan allt eftersom tillgången till de historiska källorna blir större? 1500-talet har sin syn på personerna på målningen, konstnären och 1800-talet har sin syn och vi har kanske ytterligare en uppfattning.
(Skolämnen: Historia, svenska, bild, hemkunskap m m)

När jag arbetar som TEMARESURS är det viktigaste för mig att eleverna lär sig – och får sina kunskaper presenterade för sig – i ett sammanhang!
Den nya läroplanen har ju också en helhetssyn på kunskaper. I temat NATIONALMUSEUM ingår givetvis ämnen som historia och bild, men även svenska, samhällskunskap, matematik, religion, musik, drama, teknik mm. Vi förbereder oss i skolan före själva besöket och vi efterarbetar. Det är det som är själva TEMAARBETET.

BILD: Damen med slöjan


Wikimedia
Förarbetet kan bestå av historielektioner, där man skaffar den historiska bakgrunden. Det kan bestå av olika bilder eller egengjorda pussel, men också av kopior av de tavlor vi ska få se. Damen med slöjan är en sådan tavla. En svart schal och en solfjäder gör det spännande för eleverna, men är också viktiga pedagogiska redskap – för igenkännandet på muséet! Allt detta, återger tavlan, ger den liv igen i klassrummet och gör så att eleverna kan leva sig in i den!
Varför målade Roslin bara ena ögat synligt, det andra dolt bakom schalen? Vad tror du?
(Föremål på bordet: Tavla, svart schal, solfjäder, kanderade rosor)

Det är också viktigt att knyta an till referenser som eleverna redan har. Till den här tavlan berättar jag om svensken Alexander Roslin som slår sig ner i Paris 1752, men han har en hertiginna från Parma att tacka för ett introduktionsbrev till den franska konstvärlden… Jag frågar mina elever vad de känner till om Parma – och svaret är givetvis Tomas Brolin… Konsekvenserna av detta är att jag efter tre dagars guidande, upprepar mig, men innan jag ska ställa samma fråga till den 4:e gruppen säger jag: BROLIN GJORDE DENNA TAVLA! Ja, det var angående barnens egna referenser!

BILD: Gustav III:s kröning
Målad av Gustav Pilo


Wikimedia

Den här tavlan stannade vi framför bara därför att vi tycker att den är så spännande.
Varför har färgen runnit? Vad tror du? Målningen är också intressant därför att man kan känna igen ”de fyra stånden” i kyrkan.
(Symbol för tiden: Gustav III glas, finns att köpa på muséet)

BILD: Staty av Sergel: FAUNEN


Wikimedia
När vi är i samma rum som Gustav III:s kröning tittar vi på en staty som Sergel har gjort. Här har jag förberett eleverna i skolan att ni måste titta nära, särskilt där bak, eftersom det finns en svans – där bak. (Det här hör till förberedelserna.) Då måste jag berätta vad en tjej i 6:an säger högt i klassen till mig: ”Är du säker på att det är där bak, da´?”

En annan tavla som vi stannar framför när vi går själva på muséet är

BILD: Morgontoaletten av Jean Siméon Chardin
Foto: Cecilia Heisser / Nationalmuseum CC

 

Den här bilden har jag tagit med därför att den visar ett igenkännande från eleverna, när de kommer till muséet. Morgontoaletten har jag som förberedelse i skolan haft som diabild, men också som pussel, där man klipper ner bilden i mindre bitar, så att man t ex kanske bara ser ljusstaken, kannan osv. När vi kom till den salen som Morgontoaletten hänger i, sa en elev förtjust: ”Titta, där är ju den där…men den är ju spegelvänd!” (om tavlan) Jag fick skynda mig att förklara att det var nog jag som hade haft den spegelvänd i skolan.

BILD: Karl XII:s likfärd Signerad Gustaf Cederström 1885


Wikipedia
Det här är ytterligare ett exempel på en tavla som finns med i elevernas historieböcker.

Innan vi kommer fram till Nationalmuseum har vi gått genom Kungsträdgården och stannat vid Karl XII:s staty. Det tycker vi är ganska självklart!
Varför pekar han mot öster? Kommer eleverna ihåg den här statyn när vi står inför tavlan?

När den svenske soldaten 1910 utrustades med en karolinskt trekantig hatt var det ett tecken på det stora intresse för karolinerna som fanns vid tiden för sekelskiftet. Det här intresset är ju tillbaka i viss mån i dag igen.
Nu står vi återigen inför en sådan tavla, där konstnären återger ett motiv, men med sin tids ögon.
I rustkammaren på Krusenberg, barndomshemmet utanför Uppsala, lekte Gustaf Cederström som liten med vapen och uniformer från 1700-talet. Ursprungligen tänkte han bli militär och avlade officersexamen 1864 vid 19 års ålder. Han hade valt Värmlands fältjägare för deras vackra uniformers skull, berättade han i sina minnen, och intresset för uniformer behöll han hela livet ut.
Karl XII:s likfärd är kanske den mest kända målningen i Sverige, i varje fall har den säkert varit det på den tiden den prydde de flesta skolsalar och många hem. Det berättas att en bekant till Cederström, berömmer honom i ett brev: ”Då det snöade häromdagen, överraskade jag honom med att han målade efter en utanför fönstret upphängd Karl den tolftes-stövel, som förut vederbörligen hade inbökats med snö – den som hade råd att gå så solitt tillväga i allt vad till kostymer och andra arrangements hörer som han; inte en sporre eller sölja, ej en rock eller en handske målar han utan en komplett, fullständig modell därtill!” Sedan berättas det att han en annan gång: strödde salt på modellbordet, i brist på snö!
Hittar ni några fel på bilden? Cederström hade ju själv varit vid Livgardet och måste ha känt till att dess fana alltid varit vit. Det är säkert av konstnärliga skäl som han har ändrat fanans färg till blå, som står sig bättre mot den snöiga bakgrunden!
(På bordet: En karolinerhatt, salt)

Nu finns det som sagt mer information att läsa i det häfte som jag har lagt ut, men jag vill betona – efter att jag var här förra gången det var Lärarkväll – att TEMARESURS är ett arbetssätt. Jag har en vanlig resurslärartjänst och den kostar ingenting extra för att jag arbetar på det här viset.

Jag hoppas att ni ska känna er inspirerade att komma hit till Nationalmuseum med era klasser!
Tack!

Nationalmuseum, 24 oktober 1995

Taggar: