En berättelse om två städer - Florens i dikt och verklighet

  • Bokrecension

Författare: 

Conny Svensson

Har man en gång varit i Florens vill man åka dit igen. Så är det med mig och så är det verkligen med Conny Svensson. Tack vare hans beskrivning av Florens har jag än så mycket mer att se och uppleva, än så mycket mer att läsa om staden.

Följ med på en vårpromenad med Dante (läs:Den gudomliga komedin).

På Dantes tid fanns cirka 9 000 invånare, idag knappt 400 000 invånare.

Det är också för matens skull man åker till Florens. Vi får många tips av författaren på trevliga restauranger. Här, säger han, skulle aldrig en matgäst gå hungrig från bordet, vilket förekommer i Stockholm.

Följ med Casanova i Florens, men först läs om honom i en roman av P.G. Wodehouse.

Casanova var en historisk person som reste runt i Italien under ett tjugotal år. I Florens var han bl a

1761 och 1771. Conny Svensson tar upp en aspekt som jag finner är rolig, nämligen att det är inte bara det som nämn i Casanovas minnen från Florens som är anmärkningsvärt, utan det som inte omnämns. Han tar inte upp någonting om kyrkor, museer, palats och andra sevärdheter. Men, man vet ju vad han var intresserad av.

Läs den engelske romanförfattaren Tobias Smollett och Laurence Sterne, en annan engelsman om deras vistelser i Florens.

Läs också George Eliot (pseudonym för Mary Ann Evans) historiska roman Romola.

Ja, Conny Svensson uppmanar oss också att läsa Hjalmar Bergmans roman Savonarola. Hjalmar Bergman kom till Florens första gången 1901. Andra svenskar som hade vistats där före honom var t ex Richard Bergh, Hanna och Georg Pauli.

Läs Snoilsky och Tunström. De har också skrivit om Savonarola.

Sedan fortsätter Conny Svensson sin promenad med engelska författare där jag bara tänker nämna

E.M. Forsters roman A Room with a View.

Därefter Goethe och Dickens i kapitlet Stora författare på korta besök. Fransyska visiter är titeln på ett annat kapitel. Det talar för sig självt.

Men nu måste jag bara i väg till biblioteket!

Alexandre Dumas De tre musketörerna och Greven av Monte-Cristo – i all ära – men nu måste jag få tag i Un année a Florence från 1841. Ett utdrag ur Conny Svenssons bok:

”---En levande ögonblicksbild ger likväl Dumas när han kortfattat beskriver sin promenad längs Via dei Calzaiuoli ner mot Palazzo Vecchio. Dagens breddade och trottoarlösa gågata med kommers och mondäna butiker var för Dumas en ovanligt trång och ålderdomligt slingrande gränd, där flanören ständigt måste se upp för passerande hästar och vagnar. Med den genomgripande stadssaneringen några decennier senare skulle gatan få en helt annan karaktär.

Att besöka Uffizierna medger inte tiden under denna enda dag av turism. Dumas uttrycker dock förhoppningen att en annan gång hinna bese konstsamlingarna. Så abrupt slutar boken, och vi får inte veta hur det gick med den saken. En sentida läsare hoppas förstås att Dumas unnade sig en stund i detta magnefika museum. Köerna var ju betydligt kortare än nu för tiden.---”

Ryska författare har också satt sina spår i Florens, Dostojevskij och Merrezjkovskij låter Conny Svensson oss följa. Den senare skriver en historisk romantrilogi. De tre delarnas huvudpersoner är:

romerske kejsaren Julianus avfällingen, konstnären Leonardo da Vinci och ryske tsaren Peter den store. Berättelsen om Leonardo da Vinci, Gudarnas uppståndelse från 1903 är på 699 sidor.

Nu måste jag återigen till biblioteket!

Sedan följer ett kapitel om Konsten att resa och ett om Döden. Nej, inte döden i Venedig, utan en död i skönhet. Avslutningsvis en jämförelse mellan två sekler 1300-talet och 1900-talet.

Conny Svensson har verkligen lyckats med sin kärleksförklaring till Florens. Och om jag nu – mot all förmodan – inte kommer att resa ännu en gång till denna stad, så riktar jag i alla fall mina steg till huvudbiblioteket vid Odenplan. Läs! Res!

ATLANTIS

Taggar: