Varför temabaserat kursplanearbete? - eller Är forskning en färskvara?

  • Allmänt

VARFÖR TEMABASERAT KURSPLANEARBETE? ELLER ÄR FORSKNING EN FÄRSKVARA?

Det här som jag tar upp skrevs för många år sedan. Frågan är om vi kommit så mycket längre nu?
Pratar man alls om Gardner och Vygotsky och Piaget nu för tiden?
Och om forskning är en färskvara, och vi har forskningsbaserad undervisning i våra klassrum, men den byts ut varje år, mot något nytt, vad händer då med ”gammal” kunskap?
Jag har översatt en text som jag tycker är viktig, fast den är gammal!
Vad många som utbildar barn i de yngre åldrarna inte inser är att teman ger ett integrerat förhållningssätt till undervisning och lärande.
Enda syftet att separera lärandet i olika områden, kognitivt, affektivt och psykomotoriskt utveckling, är för att det är viktigt när man diskuterar.
Lärandet i sig kan emellertid inte separeras anatomiskt eller perceptionellt.
Det är viktigt att undervisa ”hela hjärnan”. Detta gäller speciellt språkinlärning, därför att språkproduktionen är en ”hela hjärnan aktivitet” (Wesley).
Howard Gardners teori om de olika intelligenserna säger att förutom de traditionella intellibaragenserna språklig/lingvistisk och logisk/matematisk så finns 5 olika typer till av intelligens.
De är musikalisk, visuel/spatial, kropps-/kinestetisk, interpersonel och intrapersonel intelligens. Det är viktigt att fokusera på mer än bara traditionella språk och matematik aktiviteter.
Visst är det nog så att när det här var en nyhet, så talade man mycket om det, men handen på hjärtat, hur många pratar om de olika intelligenserna idag – och hur många är det som tillämpar denna mycket viktiga kunskap?
Piaget och Vygotsky ser lärandet som en mycket integrerad process, som inte kan separeras på ett enkelt sätt i traditionella akademiska områden eller discipliner, som matematik, vetenskap och språk.
Barn lär sig genom ett aktivt engagemang med sin omgivning och genom ett socialt engagemang med andra människor. Många komplexa konkreta experiment är nödvändiga för ett meningsfullt lärande.
Språket är nyckeln till ett effektivt lärande.
Vygotsky ansåg att den primära funktionen hos språket är socialt. Det betyder att språket används för att kommunicera åsikter från en person till en annan.
Den andra funktionen hos språket är att vara ett mentalt redskap för att konstruera en betydelse för oss själva.
Men språk och tanke är nära relaterade.
Vi använder språk för att hjälpa oss att komma ihåg; för att hitta och konstruera kunskap; för att organisera våra idéer; för att göra vår kunskap mer precis genom omorganisering, transformering och tolkning av fakta; och att tillämpa det vi vet i nya situationer. Språket hjälper oss att integrera fakta till föreställningar och idéer.
Vygotsky säger också att språket har ett annat syfte för lärandet. ”Vad ett barn kan göra tillsammans med någon idag, kan hen göra själv i morgon”.
Det är viktigt att en utveckling sker mellan barnets faktiska nivå och barnets potentiella nivå.
Språk, liksom andra färdigheter, lär man sig inte solitärt, utan tillsammans med annan kunskap.
Lärandet är en integrerad process. Det säger både hjärn- och psykologiforskning. Det är en process som är fokuserad på att konstruera mening och en process som är beroende av en förmåga att kommunicera.
Ett sätt att lära efter dessa principer är att SKAPA OCH UTVECKLA INTEGRERADE TEMAN.
Slutsats:
Att skapa och implementera integrerade teman för de yngre åldrarna är utvecklande och lämplig praktik, som stöds av både hjärnforskning och inlärningspsykologi.
Tematiskt innehåll stärker till stor del lärandet därför att de integrerar olika intelligenser och ämnen under en lektion, vilket återspeglar hur yngre barn faktiskt lär sig.
Slutligen, integrerade teman gör lärandet mycket roligare för både eleven och läraren.
Jag vill påstå att det är inte bara de yngre eleverna som tycker att det är roligt med teman.

Fritt översatt och kommenterat av Maud Ekblad, efter delar av Sandra Hurley och Sally Blake: ”Animals and Occupations: Why Theme-Based Curricula Work”.