Jean Eric Rehn 300 år - kommentarer till hans egen förteckning n:o I om De Geers hus på Västra Trädgårdsgatan

  • Allmänt

Förteckning n:o I

En del av de byggnader och personer som finns i Förteckning n:o I har jag redan tidigare beskrivit på bloggen: http://www.historiehuset.se/blog/jean-eric-rehn-300-ar

Här kommer fler kommentarer till Jean Eric Rehns Förteckning n:o I

De Geerska huset

ifrån grund upbygdt Hofmarchalinans Degerrs nu warande hus på wästra Trädgårds gattan samt hela inredni[n]g uti sama hus.

  dito uti det stora Degerrska huset decoreradt flära Rum uti den öfwre wåni[n]gen (Jean Eric Rehn)

I början av 1700-talet ägde släkten De Geer tre stenhus på Västra Trädgårdsgatan i Stockholm.

I hörnet av Västra Trädgårdsgatan och Kocksgränd ligger De Geerska palatset i tre våningar på en av Stockholms förnämligaste och elegantaste gator. Det uppfördes under åren 1772-1774.
Idag är det Finlands ambassadörs tjänstebostad.

Bakgrund - Stadsdelen Norrmalm eller ”Norra förstaden” byggdes för adeln

Norrmalm delas naturligt av Brunkebergsåsens rygg. 1640 härjade en stor brand på östra delen av malmen, vilket kom att bli början till en stor expansion.

Stenhus skulle byggas

Enligt 1650 års privilegier för Norrmalm skulle tomterna bebyggas med stenhus. Palats som Lennart Torstenssons palats och Jakob De la Gardies Makalös byggdes då närmast Stockholms ström. Även Jakobs kyrka blev färdig då.

Jakobs kyrka utgick från Stora Trädgårdsgatan.

Kocksgränd var en gatstump som avdelade kvarteren. Från början kallades den ”Lelle Grenden”.

Specten eller Spektern kallades kvarteret som begränsas av vår tids Hamngatan i norr, Regeringsgatan i väster, Kocksgränd i söder och Västra Trädgårdsgatan i öster.

Det är tomtägaren och bryggaren Gert Specht som namnet kommer av.  Han levde på 1600-talets första hälft och ägde ett hus i detta kvarter. Här drev han krogen Spechtens källare och han ska ha sålt sin tomt 1656 till en skräddare, Christopher Arfvedsson.

I det södra kvarteret, som kallades Jakob Större, kom många borgare att bosätta sig. På 1600-talet ägdes här alla tomter utom en av borgare eller hantverkare.

Men i hörnet av Trädgårdsgatan och Kocksgränd låg Banérska palatset.


Banérska palatsets gatufasad längs Västra Trädgårdsgatan11 A
(2009)

Fem av sju tomter i kvarteret Spektern åt Trädgårdsgatan ägdes av adliga.  Fyra av sju åt Regeringsgatan.

Det Sparreska palatset som uppfördes 1680 låg där varuhuset NK ligger idag på Regeringsgatan.

            
Suecia antiqua 1692, Sparreska palatset         Sparreska palatset 1913

Trädgårdsgatan norrifrån skulle med tiden bli i familjen De Geers ägo.

Kocken, klockaren och amiralen

Utmed Kocksgränd låg flera tomter. Mellan 1676 och 1702 ägde kocken Nils Olufsson Berg en tomt. Det var kanske så gränden fick sitt namn. Dessförinnan hade klockaren i Jakobs kyrka ägt den och han hade dessförinnan köpt den av amiralen Hans Klercks arvingar.

Den Klerckska tomten blev senare Trädgårdsgatan 17.

På 1720-talet hyrde den franske residenten sin bostad i det Banérska huset i det södra hörnet av Trädgårdsgatan och Kocksgränd. Idag är det Västra Trädgårdsgatan 11.

1698 köpte landshövdingen Charles De Geer tre gårdar eller mellantomter i kvarteret Spektern mot Trädgårdsgatan av lagmannen Sven Ribbing. Här stod det före detta Bjelkeska palatset.
Nu uppfördes ett stenhus som senare får adressen Västra Trädgårdsgatan 15A och 15B. 1748 har de båda fastigheterna blivit försäkrade för 240 000 daler kopparmynt.

Charles De Geer (1720–1778), svensk friherre, bruksägare och entomolog.


Charles De Geer, porträtterad av Gustaf Lundberg. Gustaf Lundberg (1695-1786).

Charles De Geer blir ägare till hela hörnområdet

Så gjorde Charles De Geer tre successiva förvärv, söder om i ett fyrkantigt hörnområde.

Den 31 juli 1723 köpte han av hustru Catharina Brodde för 4 100 daler kmt själva hörntomten, 535 ½ kvadrataln stor.

Två år senare, den 13 november 1725, kom han över den mellersta 1292 ½ kvadrataln stora tomten, där det redan fanns ett stenhus.
Den som sålde tomten var ”Engelska skomakaren Mester” Jacob Fordeel (Fordehl) och hans hustru Greta Alm. De hade ägt tomten sedan 1698. Priset blev 13 000 daler kmt. Skomakaren hade ägt gården sedan åtminstone 1711. Då upptogs den i bouppteckningen efter hans första hustru.

Den tredje tomten köpte Charles De Geer av snörmakaren Jonas Torstensson och hans hustru Catharina Spoof den 16 februari 1726 för 11 000 daler kmt.

Vad som sker under senare delen av 1750-talet är att man reparerar och bygger till de två stenhus som redan finns vid Västra Trädgårdsgatan 15A och 15B.

Men det dröjer mer än 10 år innan nybyggnationen på hörntomten aktualiseras.

Och nu sker det efter en ritning utförd av Jean Eric Rehn.

Västra Trädgårdsgatan 13

Från 1740-talet fanns också planritningar till tomten av Hårleman.

Parisiska palats

Hårleman har säkert hämtat sina förebilder från parisiska palats. Ingrid Runnquist, som studerat detta, föreslår bl a Hôtel d´Evreux vid Place Vendôme av Pierre Bullet.
Ett annat exempel är Hôtel Brethous, ett palats i Paris där planen var gjord av Juste Aurèle Meissonniers.


Hôtel d'Évreux


Hôtel Brethous

Västra Trädgårdsgatan 13 – entrén på hörnet med diagonalt inträde – finns också hos Bullet, men hos Hårleman rör det sig om en inkörsport mot en rundad gård.
Hårleman har velat ge entréhall och salonger på ovanvåningen en ovanlig åttkantig form, med två konvexa sidor.

Jean Eric Rehn har behållit Hårlemans grundplan, men omarbetat den. Till sin hjälp har han haft byggmästarsonen Pehr Westrell d. y.

Jean Eric Rehn – 1760- och 1770-talens mest produktive arkitekt i Sverige

Jean Eric Rehn anlitades gärna av privata beställare vid sidan av slotts- och kyrkobyggen. Hos familjen De Geer var han särskilt omtyckt.

När kronprins Gustav beger sig ut på sin första europeiska resa i november 1770 och besöker det danska hovet i Köpenhamn, skriver han ett brev till sin mor, och gör narr av sin svåger, den sinnessvage kung Christian, och hela hans följe. Han skriver att om Jean Eric Rehn hade varit närvarande nu, så hade han gjort en oändlig mängd karikatyrer.
Kronprinsen hade haft Jean Eric Rehn som lärare  och visste vad han talade om.

Kungsträdgården och dess regularitet

Det skulle dröja innan man började bygga nytt på den här marken. Först i början av 1760-talet bestämmer sig staten för att bryta ut och sälja av mark ur Kungliga trädgården.


Suecia antiqua  Kungsträdgården 1716

På Kungl. Maj:ts och kronans vägnar

Det finns ett köpebrev från den 28 februari 1763 där överståthållaren von Lantingshausen säljer till majoren vid fortifikationen Fredrik Jakob Nordencreutz 448 ½ kvadrataln mark ”norr om överstelöjtnant Sandehielms tomt” för 336 daler 12 öre smt.
Nordencreutz vill uppföra en stall- och vagnsbyggnad på sin mark och fått tillstånd för det.

Den 23 mars samma år skaffar sig hovmarskalken och fifeikommissarien Charles De Geer en tomt i samma avstyckade kvarter för 6 145 daler 22 ½ skilling kmt.

Man kommer överens om att uppföra en skiljemur mellan Nordencreutz och De Geers tomter.

Nu händer det saker

Den 29 november 1765 gör Nordencreutz, som nu har blivit överste och verkar vara i behov av kontanter, en inteckning i sitt hus i kvarteret Kungliga trädgården.

Bara tre veckor senare, den 14 december avyttrar han sin fastighet till … Charles De Geer. För den betalade han 28 000 daler kmt.

Nio år senare…

Den 21 mars 1774 får Charles, genom en kunglig resolution, tillstånd att öka höjden på det Nordencreutzska huset med 2 à 3 alnar.

”…börande dock Taket därpå, som kan komma att luta åt Lust Trädgården, både nu och framledes, förses med behörig Takränna, till undvikande av Takdropp uppå de närmast intill planterade Träd och andra växter.”

Charles De Geer köper den 21 juni 1770 den sista tomten i kvarteret av Olof Gerdes för 33 000 daler kmt.
Tomten gränsar till Lantmäteribacken och förre ägaren var riksrådet Carl Gustav Löwenhielm, kanslipresident och det samma som regeringschef idag, hade låtit bygga ett stall- och vagnshus för sju hästar där 1763.

Genom att avskilja en kil från Kungsträdgården och sälja mark till privatpersoner fick kronan inte bara in kontanter. De nya ägarna åtog sig också att bekosta en mur mellan sina tomter och den kungliga parken. De lovade också att svara för underhållet av muren och gatan på andra sidan kvarteret.
Pengarna kunde kronan använda till att uppföra ett nytt trädgårdsmästarboställe.

I kilen fick endast låghus byggas för att inte växtligheten skulle gå miste om solljus.

Salongen

De Geers påbyggnad ska ha gällt en ”salon” i kvarterets sydända. Det är platsen där Nya Sällskapet finns numera.
Salongen kom till stånd och fungerade som kafé eller festrum sommartid.

Salongen och ett orangeri och staket med port till trädgården har ritats av Jean Eric Rehn.

Den byggnaden finns inte längre och det saknas beskrivningar och ritningar.

Årstafrun berättar…

Men Märta Helena Reenstierna, Årstafrun, hade varit där och hon förmedlar en atmosfär från den tid då den ännu stod kvar.
Hon besöker med sina vänner pastejbagaren Heijdevall och hans hustru som hyrde både salong och det bredvidliggande vagns- och stallhuset som gjorts om till bostad.

5 augusti 1817

”Regnade gruvligen. Bjudne till Heijdevalls, furo vi, jag och Mamsell Låpa, hemifrån kl: 4 e:m. Infördes uti baron Carl de Geers Superba Salon uti Kungsträdgården att dricka Caffeé och Thée – sedan i Heijdevalls smärre rum, därest vacker ungdom dansade till kl: 11, så i Salongen 3 bord voro dukade med 6 rätter god mat och rött vin. Uti Salongen var en sort alcov, ut – och invändigt kjlädd med blommor, och i alla 4 Hörnen skänkar, även prydda med blommor och Festoner samt .Heijdevalls ende Sons namn och födelsedag – näml: 5 augusti 1793.
Då man satte sig till bords, avtäcktes en Transparent med briljanta färger, varpå 2ne Änglar förde en krans, däruti detsamma med guld bokstäver syntes som en dame, som med en fackla upptände rökverk på ett altare.
Vid hemkommo om morgonen kl: 3, men ungdomen continuerade dansen.”

                                                                                                 Märta Helena Reenstierna, Årstadagboken, II s 123 f.

 

På en generalplan över Kungsträdgården från 1774 är större delen av kilen utmärkt som ”De Geerska Parterren”.
1774 står också ett nytt hus färdigt på hörntomten i kvarteret Spektern.

Charles De Geer dog den 7 mars 1778 i Stockholm.

Nettot i boet efter Charles De Geer uppgick till drygt 250 000 riksdaler specie. Då var ändå inte fideikommissegendomarna ( t ex Leufsta) inräknade.

Nu blev husen på Trädgårdsgatans västra sida ett änkesäte. Catharina Charlotta De Geer tog det i bruk en tid efter makens död.

Catharina Charlotta (1720-87) var född Ribbing.


Catharina Charlotta Ribbing, gift De Geer, porträtt av Gustaf Lundberg

Stora Wäsby och Svindersvik

Catharina Charlotta älskade att vara på Stora Wäsby, men hon hade behov av en sommarbostad och därför skaffade hon sig Svindersvik.

Svindervik hade år 1721 förvärvats av handelshuset Grill och det befann sig i den Grillska familjens ägo fram till 1767 då kommerserådet Claes Grill, som var direktör i Ostindiska kompaniet dog.

1764, några år före sin död köpte förresten Claes Grill också det Torstensonska palatset av köpmannen Claes Grill.   

Sedan Claes Grills dotter och måg tagit Svindersvik i arv, sålde de det år 1780 till Catharina De Geer.

Änkan De Geer flyttar in i hörnhuset

Först 1784, tre år före sin död, flyttade Catharina Charlotta De Geer med sin stab in i hörnhuset som då hade funnits på plats i 10 år.

Enligt en uppgift i 1780 år mantalslängd har hon haft 21 tjänare boende hos sig, varav 7 pigor, 3 lakejer, en stalldräng och en taffeltäckare.

Hovmarskalkinnan har som änka växlat mellan Västra Trädgårdsgatan och Svindersvik. Hon höll hov på bägge ställena, med celebra gäster och överdådiga måltider. Men, mer om detta i en annan blogg.

Mer om Jean Eric Rehns ritningar

Jean Eric Rehns ritningar anger en fyra våningar hög byggnad. I själva verket uppfördes ett trevåningshus åt Kocksgränd och Västra Trädgårdsgatan. Och de inre flyglarna blev lägre. Men, för att huset utåt skulle få samma höjd som det befintliga grannhuset, som hade fyra våningar, blev det desto högre väggar i rummen:
på nedre botten 5 ½ aln
på första våningen 6 ½ aln
på översta våningen 7 alnar.

Mest anslående är förstås hörnentrén, under balkong med järnräcke, till de bärande konsolerna av samma typ som man finner på Gimo bruksherrgård.
Efter den åttkantiga vestibulen på bottenplanet fördes man in i förstuga och åt höger låg två bostadsrum.
Till vänster fanns en stor trappa som ledde upp mot den första våningen, paradvåningen.
Södra flygeln, mot Kocksgränd, hade kök med skafferi och där bakom fanns en ingång från det övre gårdsplanet med en trappa som förde till de övre våningarna.
Ovanför inkörsporten från Kocksgränd låg två rum avskilda av mellanplan för kökspersonal.
Norra flygeln hade på bottenvåningen tvättstuga, mangelrum, trappa upp till övre etaget och även här två entresolerade rum.
Gårdens två plan åtskildes av en sandstensmur med en trappa i tolv steg. Söder om trappan på nedre planet fanns en stensatt pump och ett pumphus i trä.

entresol= en låg våning mellan två högre

Länk om Catharina Charlotta De Geer: https://www.svenskakyrkan.se/uppsala/catharina-charlotta-ribbing-

 

 

Taggar: 

Lägg till ny kommentar