- Allmänt
DNA-analyser, kriminalteknik,
ansiktsrekonstruktioner m fl
presenterat i ett historiskt sammanhang
TRE GRAVAR: EN MAN, EN KVINNA OCH ETT BARN - FYNDEN
Av Maud Ekblad
Arkeologisk undersökning av gravplats med tre skelettgravar vid Broby bro, Täby socken och kommun, Uppland.
Lars Andersson är en av arkeologerna.
Broby bro CC Stockholms läns museum
Nedre delen av skelett, närbild på skrin in situ. Raä 42, Täby sn, Broby Bro. Kjell Andersson.
Foto: Lars Andersson CC Stockholms Läns museum
Fynden från utgrävningarna vid Broby bro ritades in i plan och profil i skala 1:10 och lodfotograferades. Detaljer och fynd tillhörande skelettgravarna fotograferades.
Osteolog gjorde preliminära ålders- och könsbestämningar av de gravlagda individerna.
Om fynden ansågs som känsliga eller svårutgrävda tog man upp dem som preparat och de undersöktes senare i laboratoriemiljö.
Skelettgrav funnen i Broby bro CC Stockholms läns museum
Gravarna var osynliga före undersökningen, men kom fram efter schaktningen. Skeletten låg i VSV-ONO, med huvudet liggande i väst. Det tolkas som en kristen begravningstradition.
Skeletten var mycket välbevarade och hade armarna rakt efter sidorna. Det har varit vanligt vid tidigmedeltida begravningar. Det är troligt att gravarna visar på en nyligen antagen kristendom.
U135 Broby. Foto: Bengt A Lundberg CC Raä
Efter flyttningen av stenen 1990.
Inskriften lyder: Ingefast och Östen och Sven lät resa dessa stenar efter Östen, sin fader, och de gjorde denna bro och denna hög.
Gravgåvorna och högen, som nämns på den intilliggande runstenen, U135 från samma tid är ett tecken på detta.
I samband med kristendomen avtar högbegravningar, men en del sedvänjor kunde leva kvar även efter att man antagit den nya religionen.
En av gravgåvorna var ett skrin, som låg i den första graven. Det skulle kunna vara på gränsen för vad som var tillåtet inom en kristen tradition.
Andra gravgåvor var dräkttillbehör och mynt.
Fynden i anläggning 1 (äldre man):
smidda kistspikar
en ytterst fragmentarisk bit textil
tolv kistspikar
Intill anläggningen:
mindre bronsdetalj
Här är några av resultaten när det gäller fynden:
Eva Lundvall analyserade det ytterst fragmentariska bit textil. Hon bedömde den som troligt silke.
Det har förmodligen har det varit ett band som varit fästat i ärmlinningen på en långärmad klädnad, vilket innebär att mannen troligen varit begravd i endast en skjorta med långa ärmar.
Den här tolkningen innebär att frånvaron av dräktspännen visa på detta.
Anläggning 3 Äldre kvinna Foto: Lars Andersson CC Stockholms läns museum
Fynden i anläggning 3 (äldre kvinna):
resterna av ett skrin med mineraliserad textil på skrinets sida
nyckel
ett antal svårbestämda detaljer av järn
ett obestämt myntfragment
en mindre silverring
två vikter i järn
en vikt i brons
relativt välbevarad kniv
i skrinet en korrosionsklump bestående av olika metaller
Föremål från rester av ett skrin, hittat i en kvinnograv från 1000-talet eller tidigt 1100-tal.
Två mynt, en silverring och tre vikter. Foto: Anna Ulfstrand CC Stockholms läns museum
Nyckel till skrin, Broby Bro. CC Stockholms Läns museum
Textilfragmentet har bestämts av Lundvall till linne vävt i tuskaft.
Korrosionsklumpen undersöktes och innehöll bl a ett komplett mynt och ett myntfragment.
Det kompletta myntet hade en otydlig prägling och bestämdes vara ett Schwabiskt Adalrich-mynt präglat under perioden 1025 - 1040 i Basel. Vikten är 0,59 g och materialet är silver.
Myntet ger graven en TPQ-datering (äldsta möjliga) till 1025 e. Kr.
Myntfragmentet saknade prägling och kunde därför inte dateras.
Silverringen, vikterna och mynten hittades tillsammans i skrinet. Därför kan man anta att silverringen var någon form av betalningsmedel.
Är det Estrid?
Kvinnans ålder är bedömd att ha en biologisk ålder av senilis (> 60 år), vilket stämmer med en bedömning utifrån runstensmaterialet.
Graven är myntdaterad till äldst 1025. Det gör en begravning inom perioden 1025 -1080 fullt rimlig.
Mynten i graven är slitna och kan ha varit i omlopp en längre tid.
Den Estrid som är omnämnd på runstenarna har förmodligen avlidit under senare delen av denna period.
Fyndmaterialet, framför allt vikterna, tyder på att det är en betydande kvinna som har blivit begravd vid Broby bro.
Den undersökta graven ligger något söder om högen och detta är ett vanligt förhållande av begravningar som antas innehålla man-hustru.
Det kan hända att graven haft en överbyggnad av samma typ som den bortodlade högen över Östen, Estrids man.
Så
- fyndmaterialet
- läget
- individens ålder
- dateringarna
- den påtagliga relationen till runstenarna
allt detta gör att det är fullt möjligt att den gravlagda kvinnan verkligen är Estrid och att hon har blivit begravd intill sin makes kenotaf.
Estrid var uttalat kristen, vilket också stämmer med den gamla kvinnans begravning.
Kenotaf = en tom grav, en skengrav, ett gravmonument rest till minne av en avliden person vars kvarlevor inte finns kvar eller har jordfästs på annan plats.
Fynden i anläggning 8 (barn):
en kam
läderrester
en blå halvopak glaspärla
en kvarts Knut den store-mynt
en liten bronsring
mynt
flinta
bältessölja
spik
remändebeslag
tråd ?
diverse organiskt material
sten
Dubbelkam i pojkgrav från 1000-talet eller början av 1100-talet.
Foto: Anna Ulfstrans CC Stockholms läns museum
Könsbestämning:
Individen bedömdes vara en yngre (juvenilis) pojke som låg på rygg med armarna utmed sidorna.
Det organiska materialet som i fält bedömdes som läderrester, bekräftades vara det. Men de var i så dåligt skick att de inte gick att bevara, och man tror att de hört till ett kamfodral.
Kamfodralet styrker den osteologiska könsbestämningen, då man oftast hittar dem i mansgravar.
Myntet är en kvarts del av ett Knut den store-mynt av typen Short Cross från perioden 1029-1035. Det gav graven en TPQ-datering till 1029.
Kammen är en osammansatt dubbelkam. Materialet är horn. Den här typen av kam finns från 1000-talet fram till en bit in på 1200-talet.
Annars är den vanligast förekommande typen en enkelkam, alltså borde dubbelkammen ha betraktats som en nyhet.
Intill skelettets högra knä hittades ett halvt Otto III-mynt. Otto III:s regeringstid varade mellan 983-1002. Det kanske ursprungligen var placerat i den dödes högra hand.
Är det Gag?
Denna grav går eventuellt att sätta i samband med den äldsta runstenen U137 som är tillägnad Östen och Estrids förstfödde son Gag.
Den är rest av fadern Östen och modern Estrid efter sonen Gag och är släktens äldsta kända minnesmärke.
Vad betyder namnet Gag?
Jag frågade Rune Palm, på Institutionen för nordiska språk:
Namnet Gag kommer möjligen av ett adj. att sammanhålla med no. gag ”bakåtböjd, med huvudet högt och bakåtböjt”, svenska dialekter gager ”överdådig, obetänksam, näsvis”.
Dock har det föreslagits att det skulle kunna vara ett Kak med en betydelse ”stackare, klåpare” men det är mindre troligt, eftersom ett sådant ord inte är belagt, utan förslaget är mer en skrivbordsprodukt.