Genvägar till historien - Bockstensmannen

  • Allmänt

Om ny teknik som tillämpas på historien
DNA-analyser, kriminalteknik,
ansiktsrekonstruktioner m fl
presenterat i ett historiskt sammanhang

 
BOCKSTENSMANNEN

Av Maud Ekblad

 

Marie Allen har undersökt Bockstensmannens hår och Oscar Nilsson har rekonstruerat hans ansikte.


Foto: Hallands kulturhistoriska museum, CC

 

 


Bockstens mosse i Halland, CC Sebbe

Bockstensmannen hittades vid torvbrytning i Bockstens mosse den 22 juni 1936. Mannen hade mördats och hans lik pålats med tre pålar i mossen, för att han inte skulle gå igen och spöka.
Folk kallade sådana för osaliga andar eller gengångare. Enligt folktron var detta ett sätt att hålla kvar den döde i jorden.

Det finns olika teorier varför han dött. Man undrar vad som har hänt honom.

Hans hår och hans kläder var också väl bevarade. Polisen tillkallades för att undersöka om det var ett brott, men det skulle visa sig att i så fall skulle brottet bli preskriberat. Det var ett medeltida fynd det rörde sig om.


Bockstensmannens kvarlevor. CC, Peter Lindberg

Man hade en kropp och en välbevarad medeltida klädedräkt med mantel, kjortel, struthätta, hosor, fotlappar, tygpåse, skor, läderbälte. Det fanns rester av hans hud och hjärna. Men allt detta kunde man inte se med en gång. Det krävdes noggranna undersökningar.

Det har utvunnits mycket kunskap Genom undersökningar av Bockstensmannen har vi fått mycket kunskap, t ex om medeltida kläder och mode.

Bockstensmannens dräkt är den enda fullständiga mansdräkt i Europa som finns bevarad från medeltiden. 


CC, Toxophilus


Foto: Hallands kulturhistoriska museum, CC

Många av tidens stora forskare hörde frivilligt av sig för att hjälpa till med undersökningarna. Ledtrådarna i det här fallet måste utgå från Bockstensmannens kropp och kläder.

Historiska museet i Stockholm skickade en konservator och en textilexpert till Varberg.


Foto: Johan Albert Sandklef 1937, Hallands kulturhistoriska museum

 

Vår tids metoder kan ge ny kunskap, t ex avancerad laserscanning, DNA-analyser.

Man har också använt C14-datering, pollenanalys, dräkthistorisk undersökning, C14-teknik har använts både på skelett såväl på textilier.
 

För att bestämma hans dödsålder har man också använt flera metoder.

En odontologisk undersökning, att undersöka tänderna, är ett sätt, en osteologisk undersökning, att titta på hela skelettet, är en annan. Då kommer helt andra experter in i bilden: arkeologer, odontologer, kemister, medicinare, etnologer, historiker, textilforskare.

Här är de jag känner till:

Margareta Nockert, textilkonservator
Marie Allen, genetiker, Enheten för medicinsk genetik, Uppsala universitet
Torbjörn Ahlström, osteolog
Claes Lauritzen, expert i rekonstruktiv ansiktskirurgi
Eva Andersson, dräkthistoriker
Oscar Nilsson,  modellmakare
Pablo Wiking-Faria, 1:e antikvarie
Pauline Asingh, arkeolog
Torstein Sjövold, osteolog
Christina Andersson-Wiking, projektledare och utställningsproducent
Kerstin Lidén, arkeolog
Helene Borrman,odentolog
Else Östergård, om de grönländska fynden
Sven Ekholm, röntgen

                                                    

Kanske resultaten kan ge svar på frågorna:

Vem var Bockstensmannen?                  
När levde han?
Hur dog han och varför pålades han fast i mossen?                     
Vad berättar hans kläder, skelett och hår om honom?
Vad hade han för social ställning?


Foto: Hallands kulturhistoriska museet, CC

 

Här är några av resultaten:
 

Marie Allen

När det gäller DNA-testerna har Marie Allen undersökt ett hårstrå från Bockstensmannen. Svårigheterna med DNA är att det bryts ner av fukt, UV-ljus och ålder. I det här fallet visade det sig att Bockstensmannen hade en ovanlig gensekvens.
 

Tidsbestämningen är gjord genom flera olika undersökningar. C14-metoden, pollenanalys i mossen och en dräkthistorisk undersökning, genom att göra en jämförande studie av kläderna.

Genom att med C14-metoden undersöka kolhalten i prover som tagits från skelett, klädesplagg, läderföremål och träföremål och sedan jämföra dem med en kalendarisk tidskala fick man fram två möjliga perioder för Bockstensfyndet, 1270-1320 och 1350-1390.

I dag tror vi att han dog mellan 1350 – 1370.

                     

Röntgenundersökningen av tänderna, som gjordes av Tandläkarhögskolan i Göteborg under 1990-talet, ligger till grund för dateringen av kroppen.
För att bedöma åldern tog man hänsyn till hur mycket tänderna nötts. Undersökningen visade att Bockstensmannen inte hade några sjukdomar i tänderna. De är däremot svartbruna, ganska tunna och saknar helt emalj. Bockstensmannens ålder blev bestämd till 25-årsåldern.

År 2006 gjorde osteolog Torbjörn Ahlström en åldersbestämning av Bockstensmannen. Han hade en jämförande metod och placerade dödsåldern mellan 30-40 år.

 

Man har också gjort jämförande studier av kläderna. En dräkthistorisk undersökning gjordes av Eva Andersson och är en mycket viktig del i dateringen.

Dräkten är daterad till 1300-talet, med hjälp av dräktstudier och tekniska prover som C14-metoden. Struthättan kan delvis användas i dateringen för att den var ett utpräglat modeplagg.

 

Bockstensmannen är utställd på Länsmuseet Varberg.

 

Kroppar i mossen

Man kan jämföra med andra skelett som legat i mossar eller som på annat sätt är intressanta.

Fynd                                                                              

Hallonflickan

Ismannen, Ötzi

Grönlandsfynden

Grauballemannen

Dannikekvinnan

Egtvedskvinnan, Köpenhamn

Kyrkogården, Herjolfsnes, Grönland      

 

Hallonflickan är ett skelett som hittades 1943 i Rogestorpamossen, 5 km utanför Falköping. Namnet har hon fått för att hennes maginnehåll visade fullt med hallonkärnor. Hallonkärnorna visar inte bara flickans sista måltid, utan också att hon dog någon gång under hallonsäsongen i juli eller augusti. Hon hittades i en mosse där hon kan ha blivit offrad till gudarna.

                     

Varför offrade man?

Genom olika handlingar och ritualer gav man bort något fint och betydelsefullt till gudarna. På så sätt visade gudarna sin tacksamhet med stora skördar och friska djur. Flera fynd tyder på att man offrade både människor och djur. Ett sådant fynd är troligen Hallonflickan. Hon var bunden runt sina knän och därför drunknade hon.

Hallonflickan finns utställd på Falbygdens museum i utställningen Forntid på Falbygden.

 

Dannikekvinnan begravdes i en mosse någon gång sekelskiftet 1600-1700-talet. Fyndet består av en kvinnokropp och en del kläder och småföremål. Kvinnan blev begravd i en mosse utanför Dannike i en enkel träkista för mer än tre hundra år sedan. Varför blev hon inte begravd på en kyrkogård? Fortfarande är mysteriet kring henne olöst. Hon finns utställd på Borås museum.

 

Mördades med tre slag mot huvudet.

Det finns mycket kring Bockstensmannen som forskarna inte har kunnat enas om. Dödsorsaken till exempel: hur skadorna på kraniet har uppkommit.

En del forskare anser att skadorna har orsakats på grund av våld mot huvudet. Andra anser att det är mossens tryck på kraniet som åstadkom skador efter döden.

Oscar Nilsson
 

Bockstensmannens ansikte har rekonstruerats av Oscar Nilsson och för att kunna göra det måste man sätta sig in i de svar som andra forskare har kommit fram till.

Bockstensmannens skelett är gracilt, han hade svaga muskelfästen och visar spår av övervikt, vällevnad och ryggont. Han kan eventuellt också haft kulmage.

Man kan göra antaganden som att han inte kroppsarbetade.

Rekonstruktion. CC, Toxophilus

Andra ledtrådar är att hans kläder var av ett enkelt material, men det var av senaste mode.

Bockstenmannen hade också med sig ett läderfodral med ornamentik.

Vad hittar vi för ledtrådar här? Tillhörde han frälset eller var han bonde?

C14-metoden visar att han är från ca 1350. Det beror på att Bockstens mosse har en speciell sammansättning som gör att organiskt material visserligen bevaras men också förändras.
 

Bockstensmannens ansikte blev till genom

- 3D-laserscanning- man scannar kraniet och delar av Bockstensmannens skelett

- CT-scanning - datortomografi, en skiktröntgen

- att man tillverkar en prototyp i en nylonplast

- operation, ”plastikoperation” man gör en plastmodell av Bockstensmannens kranium

Osteolog undersöker och därefter tar modellmakaren tar vid.

 

 

Man har som jämförelsematerial till Bockstensmannens kläder tittat på fynd av medeltida kläder som hittats på en kyrkogård i Herjolfses på Grönland.

På 900-talet grundades en nordisk bosättning och på 1920-talet hittade man över 60 klädesplagg. Det fanns 15 tunikor, 17 huvor och flera hosor från 1300- och 1400-talet.

Här finns inte fullständiga dräkter, som Bockstensmannens, på grund av att plaggen hade använts till svepning.

Taggar: