Den italienska adelsdamen Francesca Papazuras ögonvittnesskildring från 1373

  • Allmänt

Medeltidsbrev förvarat i Riksarkivet

Den italienska adelsdamen Francesca Papazuras ögonvittnesskildring, efter Birgittas död, från 1373:

Utfärdat:
13731215, Rom.

Innehåll:
Francesca Papazura underrättar välborna fru Lapa, syster till framlidne storseneskalken N(iccolò Acciaiuoli), om att fru Katarina (Ulfsdotter) och hennes bror herr Birger (Ulfsson) från Sverige med  följe den 2 december lämnat Rom och anträtt resan till hemlandet.

Språk:
Latin

Sigill:
Spår av rött sigill tryckt på baksidan.

 

Bakgrundsfakta

Birgitta Birgersdotter (heliga Birgitta) dog i sitt hus vid Piazza Farnese i Rom 23 juli 1373. Då var hon en av Europas mäktigaste kvinnor.

Samma år skrev Francesca papazura det här privata brevet till en väninna.

 

Birgittas dotter Katarina, som då var 41 år, såg till att hennes reliker fördes hem från Rom till Vadstena, dit man kom 4 juli 1374.

I brevet som den italienska adelsdamen Francesca Papazura skrev står att Birgittas barn Birger och Katarina lämnade Rom den 2 december med ett stort följe, för att resa hem med Birgittas kvarlevor.
Deras pass, utställt av staden Roms senator, finns bevarat.

Hon kan också intyga att fru Birgitta (”domina Brigida”,tredje raden, femte och sjätte orden) innan hon dog bad sina barn att återvända hem för att ägna sig åt färdigställandet av klosterbygget i Vadstena.

Brevet är skrivet på papper och daterat 15 december (1373). Originalet ansågs länge förkommet men påträffades under 1980-talet i Florens och skänktes senare till Riksarkivet och ingår sedan 1985 i Riksarkivets samling av medeltida pappersbrev och har nr SDHK-nr: 10437.

Två länkar till brevet: http://historiska-personer.nu/Francescas%20brev%201373%20stor.jpg

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/Sdhk_10437_10437.jpg?c=0&m=0&s=0&cv=0#?cv=0&z=-2277.8286%2C-195%2C7105.6572%2C3900

 

Brevtext:

Reuerenda domina mea / domina Lappa ‧ debita salute premissa / Noueritis / quod domina Catherina ‧ dominus Belingeriusab‑eius frater de Suetia‑b et tota eius familia recesserunt de Roma et iuerunt jn patriam suam ‧ die secundo mensis Decembris. Et est verum, quod domina Brigida ‧ mater eorum, ante diem mortis sue precepit supradictis filijs suis, quod expedite recederent de Roma / et irent ad patriam suam ‧ et darent operam hedificandic monasterium – sic preceperat Christus. E[t]d sciatis, quod e‑de recessu‑e eorum fui multum melanconiosa ‧ jn [ta]ntumf, quod postquam g‑nata fui‑g non portaui tantum dolorem jn corde meo ‧ Et rogetis Deum pro me ‧ quia etiam ego cotidieh rogo Deum pro vobis / et pro fratre vestro magno [s]eneschalchoi / et domino Manente ‧ et ita est jn rei veritate, maxime quando vado visitando ecclesias ‧ et jdem est de domino Francisco ‧ Saullo ‧ et domina Margarita et tota alliaj vestra familia ‧ videlicet jn sancto Petro ‧ sancto Paulo ‧ et sancto Iohanne ‧ et vbicumque ego accedo ‧ et hoc habeatis pro veritate ‧ Reuerenda domina mea, precor vos pro amore Dei et dulcissime matrisk eiusl, quod faciatis michi jstamm caritatem, quod pro vobis ego possem habere vnam thabulamn pro illao capella et altari ‧ posita jn illa camera; jn ipsa domina Brigida / emisit spiritum suum ad Christum ‧ Precor vos pro sancta caritate, quod vos faciatis michi [j]stamp gratiam, quod q‑jn predicto‑q altari, quem vidistis / posimr ponere et hornare,s provtt decet ‧ Et u‑jn predicta‑u thabula sint depincti ‧ videlicet Christus crucifixus ‧ cum matre sua angosata et beato euangelista Johanne ‧ sancto Jacobo ‧ et sancta Catherinaw ‧ et Magdalena ‧ jtem sanctus Petrus cum sancto Paulox ‧ se jnvicem amplexando / sancta Agnete ‧ et Johanne phabtistay ‧ Et quamuis non sim digna supradicta petere vobisz, tamen ‧ audeo petere a [v]obisaa amore passionis Yhesu Christi et dulcissime matris eius, quod jstam caritatem faciatis michi ‧ et jdeo, quod ex hoc percipiam magnam consolationem ‧ Ex qua re semper habeboab vos semper recommendatos jn orationibusac meisad / et Deus pro sua misericordia faciat vobis valere ‧ Et spero, quod Deo auxiliante / vos aducae videbitis / predictam dominam Catherinam jn partibus istis ‧ posito dicto monasterio jn ordine. Dominus vos custodiat per multa te[m]poraaf jn gratiam suam.

Francisschaag Papazuraah Datum Rome die xv ‧ mensis Decembris.

Den italienska adelsdamen Francesca Papazuras privatbrev 1373 till en italiensk väninna i original. Källa: Riksarkivet.

 

Översättning

Till den ädla och frejdade frun, fru Lapa, syster till framlidne storseneskalken herr Niccolò
(Acciaiuoli).

 

Min vördade fru, fru Lapa, mottag min hälsning! Ni må veta att fru Katarina och herr
Birger, hennes bror från Sverige, tillsammans med alla andra i deras krets lämnade Rom och
begav sig till sitt hemland den 2 december. Det är också sant, att deras mor, fru Birgitta, före
sin död uppmanade barnen att snarast lämna Rom och återvända till sitt land för att ägna sig
åt att uppföra klostret – så har nämligen Kristus befallt. Ni skall också veta att deras avresa
gjorde mig så sorgsen att mitt hjärta så länge jag levt aldrig har burit på så stor smärta.
Måtte ni be till Gud för mig! Själv ber jag ju dagligen till Gud för er skull, för er bror
storseneskalken och för herr Manente samt för herr Francesco, Esau och fru Margherita och
er övriga familj. Detta sker, kan jag sanningsenligt säga, särskilt när jag besöker
Peterskyrkan, S Paolo (fuori le mura) och S. Giovanni (in Laterano) och vart än jag går – ja,
så är det verkligen. Min vördade fru, av kärlek till Gud och hans ljuvaste moder ber jag er
nu om en ynnest: Kan ni skänka mig en tavla för altaret i det kapell, som finns i kammaren,
där fru Birgitta uppsände sin ande till Kristus? Inför den heliga Treenigheten ber jag er att ni
beviljar mig detta, så jag på ett värdigt sätt kan färdigställa och smycka detta altare, som ni
ju har sett. På denna tavla skall följande målas: den korsfäste Kristus och hans sörjande
moder och evangelisten Johannes, sankt Jakob, sankta Katarina och Magdalena, dessutom
sankt Petrus och sankt Paulus – de två skall omfamna varandra – samt sankta Agnes och
Johannes Döparen. Fastän jag är ovärdig att be er om denna ynnest, inte minst eftersom det skall
skänka mig själv stor tröst. Därför skall jag alltid anbefalla er i mina böner. Måtte Gud i sin
barmhärtighet låta er vara frisk! Jag hoppas, att ni med Guds hjälp än en gång skall få träffa
fru Katarina i vårt land, när väl klostret är iordningställt. Måtte Gud länge beskydda er i sin
nåd!

Francisscha Papazura
Rom, den 15 december [1373]

Översättning:
Claes Gejrot 2003-05-08

 

Lite om Birgittas hus – Casa Brigida

Hennes hus låg vid dåvarande Campo dei Fiori  - nuvarande Piazza Farnese. På den tiden var det en stor, öppen äng ned mot Tibern.  
Det var änkan Francisca Papazura som hade upplåtit den berömda byggnaden till bostad åt sin vän, den heliga Birgitta. Det var också där Birgitta dog 1373.
Den 8 januari 1383 skänktes huset genom en donation av Francisca till klostret.


Casa Brigida i Rom

 

 

 

Taggar: